There's something missing...
Hur som haver, är kattvakt från idag och en vecka framåt. Skulle ha sovit i deras hus inatt, men efter jobbet kände jag bara inte för det. Spenderade kvällen där med middag för mig själv, passade på att tvätta lite (gud vag jag saknar egen tvättmaskin) och glodde på tv med katten vid min sida. Men nu är jag hemma. Vill sova i egen säng och tanken är att komma upp till gymmet imorgon bitti. Och självklart åker jag över till katten imorgon så hon får mat och får komma ut.
Råkade bläddra förbi en dokumentär om två tjejer och deras problem. Brukar inte kolla på sådant, men stannade till och sen såg jag hela avsnittet. Det handlade om en tjej med Torettes syndrom och en med hydrokondri eller något sånt (inte av vikt).
För jag blev så fascinerad av tjejen med Torrettes. Hon hade förövrigt dessutom tics med självförstörelse beteende. (Hon kunde helt ofrivilligt strypa sig själv, försöka peta ut sina ögon, föll ihop livlös m.m.)
"This girl got issues" om man så säger!
Och trots allt detta var hon hur cool, glad och trevlig som helst. Du kan ju tänka hur alla kollade på henne när dom gick i köpcentrum, satt på restaurang eller vad som helst.
Hon hade en massa vänner, och det som jag nästan reagerade mest på var att hon hade funnit någon att älska.
Och då slog det mig, om den här tjejen på runt 18 år (i den åldern många, åtminstone jag, hade massor av vanföreställningar och omöjligt höga krav på sig själv) kunde få allt att fungera, leva livet helt enkelt - why shouldn't I?
Med rätt inställning och tro på sig själv kan man övervinna allt.
Så, nu när svaret är funnet är det bara att sätta igång att leva,
right?...............
0 kommentarer:
Skicka en kommentar