Att överleva

Snubblade över en låttext i bilen på väg hem från jobbet idag... Spelat låten förut, men inte lyssnat på texten.


"...
There’s a thing called love
That we all forget
And it’s a wasted love
That we all regret

You live your life just once
So don’t forget about a thing called love
Don’t forget, forget about a thing called love
..."  - Above & Beyond feat. Richard Bedford - Thing Called Love


Det där med att man bara lever en gång ekar i skallen. Nästan så jag känner mig stressad över det... Och det dyker upp rätt ofta numer. Det sjuka är att jag ofta inte känner mig ha tid att "leva livet" - måste ju prestera bra på jobbet osv.

Läste detta för några kvällar sedan:
"...Inte känt så mycket glädje och energi, likgiltig till det mesta. Jag har bara överlevt helt enkelt." - Helena


När jag läste det tänkte jag "huvudet på spiken". 
- Jag har bara överlevt helt enkelt.
Känn på orden, så tungt. Och det är lite så jag känner. Det funkar, jag får det som ska göras gjort. Mer är det inte. Jag har bara överlevt, helt enkelt!


Så när är det dags att gå från att överleva till att leva? Imorgon? Nästa vecka? Eller just precis nu?


P.s.
Bjuckar på en annan riktigt skön låt...